cyklabanvall.nu Open in urlscan Pro
85.118.206.136  Public Scan

Form analysis
0 forms found in the DOM

Text Content

Cykla Banvall


 * Cykla Banvall
 * Smalspår
 * Normalspår
 * Utländskt
 * Cykelleder
 * Sök objekt
   * A
   * B
   * C
   * D
   * E
   * F
   * G
   * H
   * I
   * J
   * K
   * L
   * M
   * N
   * O
   * P
   * R
   * S
   * T
   * U
   * V
   * W
   * Y
   * Å
   * Ä
   * Ö
 * Kontakt

Home › Normalspår › Tornedalsbanan

Statsbanan Karungi-Övertorneå, Tornedalsbanan

Historia och kuriosa
Under 1800-talets sista årtionde planerade SJ att bygga en statsbana med
sträckningen Boden-Morjärv-Karungi-Haparanda. Från Karungi skulle man dra en
bibana längs Torneälven 47 km norrut till byn Matarengi. Den svenska krigsmakten
protesterade eftersom Finland, på andra sidan Torneälven, på den här tiden hörde
till Ryssland. Tornedalen ansågs av militärledningen vara landets ömtåligaste
gränsparti, det skulle inte byggs någon järnväg öster om Kalixälven! Efter 16
års debatterande kom bygget av dessa två statsbanor i alla fall i gång.
Haparandabanan, mellan Boden och Haparanda byggdes mellan år 1900 och 1915.

Den 14 december 1914 hade man byggt klart Torneddalsbanan från Karungi till
Matarengi, som av SJ fick det nya namnet Övertorneå. Från det att banan
öppnades, fram till sträckan till Haparanda var färdigbyggd ett år senare, fanns
ett triangelspår i Karungi med direkttrafik från Boden. Då låg en provisorisk
station två km väster om den ordinarie stationen i Karungi.

Under hela 1920-talet diskuterades en förlängning av Tornedalsbanan till Pajala.
Tornedalingarna argumenterade för att järnvägen behövdes för att underlätta
transporten av timmer och malm. Man byggde till och med ett stationshus i
Pajala, med namnskylt och allt. Men SJ gav inte med sig, man ansåg att det inte
var ekonomiskt försvarbart att förlänga järnvägen. I stället startade man en
busslinje till Pajala och Korpilombolo.

Andra världskriget blev ett uppsving för Tornedalsbanan. Under beredskapstiden
var det mycket trafik både på Haparandabanan och Tornedalsbanan. SJ hade 90
personer anställda vid stationerna längs banan, flest i Övertorneå.
Godshantering och banunderhåll sysselsatte många järnvägsarbetare.

Under 1950- och 60-talen minskade banan i betydelse. När vägarna förbättrades
ökade lastbils- och personbilstrafiken. Flottningen på Torne älv nådde sin
kulmen under dessa år. Under 1970-talet blev trafikunderlaget ännu sämre och
1984 lades persontrafiken ned. Trots ihärdiga försök att hålla godstrafiken
igång, så fick man ge upp 1986. 1992 revs hela banan.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade från Övertorneå söderut mot Karungi, längs Torne älv. De första 15 km
cyklade vi på banvallen. Den är belagd med grus och bitvis går den precis vid
strandkanten. Strax söder om Luppio hållplats fick vi ge upp banvallen och cykla
resten av etappen på landsvägen, eftersom gruset på banvallen var alldeles för
löst att cykla på. När vi kommit ungefär halvvägs så började det regna, ett
kallt regn som sög musten ur oss. Vi hittade bara fem stationshus och
banvaktstugor: Övertorneå, Luppio, Hietaniemi (ev helt fel), Bäckesta och
Risudden. När vi kom till Karungi var vi så frusna och trötta, så vi missade
Karungi stationshus.

Snabbfakta

 * 1435 mm
 * 47 km
 * 15 december 1914 öppnas banan för allmän trafik
 * 20 augusti 1984 upphör all persontrafik
 * 31 maj 1981 – 30 maj 1986 körs godstrafik en gång i veckan
 * 1 juni 1986 upphör all godstrafik
 * 1992 rivs hela banan

Länkar
http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Om-kommunen1/Historia/Jarnvagsepoken-1914-1986/

 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 
 * 



Copyright 2012-2021 - Cykla Banvall.nu